Förstå svårighetsgrader för vandringsleder: SAC-skalan

SAC:s vandringsskala är standarden i alla tysktalande länder för att ange svårighetsgraden på alla stigar, vandringsleder och turvägar. Den är utvecklad av Swiss Alpine Club och tar hänsyn till underlag, lutning, exponerade partier, erfarenhet och utrustning som krävs samt säkerhetsåtgärder.

• T1: Vandringsleder

  Väl röjda leder som inte innebär några större utmaningar eller svårigheter. Underlaget är till största delen fast och lutningarna är små. Det finns ingen risk för fall.

  på komoot-kartan

• T2: Bergsvandringsleder

  Välmarkerade leder som inte innebär några större tekniska utmaningar. Fallrisk kan förekomma på vissa sträckor och lutningarna kan bli utmanande.

  på komoot-kartan

• T3: Krävande bergsvandringsleder

  Leder är normalt röjda och kedjor/rep finns oftast för säkerhet genom exponerade partier. Lederna har ett fast underlag och kan vara branta. Fallrisken är högre.

  på komoot-kartan

• T4: Alpina vandringsleder

  Leder kan sakna markering och kan bestå av glaciärer, grusfält eller brant terräng utan stig. Fallrisk förekommer under de flesta exponerade partier.

  på komoot-kartan

• T5: Krävande alpina vandringsleder

  Ofta leder utan någon tydlig stig. Utmanande terräng, branta klippiga sluttningar och snötäckta glaciärer är att vänta. Isyxa och rep kan behövas.

  på komoot-kartan

• T6: Avancerade alpina vandringsleder

  Leder är generellt omarkerade och innehåller klättringssektioner bedömda som grad II enligt UIAA. Terrängen är brant och klippig och kan inkludera långa sträckor över glaciär. Risk för att halka/falla är mycket högre och avancerad alpin klätterutrustning krävs.

  på komoot-kartan