Romansk kyrka från slutet av 1100-talet med senmedeltida korsvalv. Ursprungligen bestod kyrkan av ett tvåkvadratiskt skepp, kor med altarvägg i öster och torn i väster. Vapenhus låg åt skeppets norra och södra sida. De revs samtidigt som de båda sidoskeppen samt nytt torn, inrymmande vapenhus tillbyggdes år 1848 efter ritning av professor C.G. Brunius, som då var prebendekyrkoherde i Stävie-Lackalänga. Kyrkan fick därvid sitt nuvarande utseende med längd och bredd ungefär lika.
Dopfunten av sandsten är kyrkans äldsta inventarium och härstammar från kyrkans tillkomsttid. Tillhörande dopskål i tenn är daterad 1694. Ett dopfat av silver är daterat 1901.
Predikstolen –kyrkans förnämsta klenod- är tillverkat av mäster Statius Otto på 1630-talet; år 1940 blev den pietetsfullt restaurerad av konservator Erlandsson, Lund. Det rikt ornerade renässansarbetet visar motiv ur Jesu liv. Mellan bildfälten står de fyra evangelisterna med sina symboler. Predikstolsklädet i vitt är komponerat och vävt av Ingan Mittendorf 1956 och en gåva av kyrkliga syföreningen.
Altaruppsatsen av s.k. additionstyp är från slutet av 1500-talet med målningar från 1746. Antependiet i grön gobelängvävnad, komponerat av Märta Måås-Fjetterström, är en gåva av syföreningen 1940.
Kyrkan har två klockor; "Storklockan", omgjuten 1788 av M.Wetterholtz, Malmö och "Lillklockan" som omgjutits 1854 av G.O. Fredriksson, Kristianstad. Storklockan bär inskriptionen: "Ach måtte en förbättrad klåckas ljud – med sådan fölgd wår öron röra – att wi med hiärtans bättring inför Gud – må honom en rätt gudstienst göra".
Orgeln är från 1893, tillverkad av S. Molander, Göteborg, ombyggd 1951 av Th. Frobenius & Co., Köpenhamn.
Till altarsilvret hör en kalk fr. omkr. 1600, av silver och helt förgylld samt försedd med växtornament.
Den förnämsta altarprydnaden är ett krucifix av silverlegering på träkors. Bland altardukarna märkes en med handknypplad spets, skänkt av fru Sigrid Persson, Stävie 7, och syföreningen 1940. Altarmattan i rödlakan, är en gåva av syföreningen 1928. Kormattan av nöthår med rödlakansbård, likaså gåva av syföreningen 1936. Bland övriga textilier märkes en vit högtidsmässhake i sidenbrokad, tillverkad av atelier Pro Ecclesia, Malmö 1962, och skänkt av kyrkliga syföreningen. Två kristallvaser skänktes av trädgårdsmästare Emil Larsson, Stävie 1, år 1949. De två stora malmljusstakarna är en gåva av framlidne fanj. C.A. Hallbeck, Stävie Hage.
Mittskeppets två kristallkronor, av vilka den större i Karl Johans-tidens stil, skänktes 1858 av professor c. G. Brunius. De fyra kronorna i sidoskeppen skänktes år 1940 vid kyrkans återinvigning av kyrkvärdarna Lars Nilsson, Stävie 4, John Johnsson, Stävie 1, Per Nilsson, Raby och kyrkokassören Carl Arvidsson, Höga Mölla. En brudkrona av förgyllt silver med infattningar i ädelsten skänktes år 1947 av barnen till kyrkovärden och kommunalordf. Per Nilsson, Raby.
En värja hänger på väggen intill koret och har tillhört fanjunkare C. A. Hallbeck, Stävie Hage.
I Lunds Historiska museum förvaras Stävie kyrkas medeltida triumfkrucifix.
Genom kyrkans belägenhet i hägnet av en lummig park, skyddad för hårda vindar, får växtligheten här en synnerligen yppig prägel. Detta i förening med den harmoniska byggnadsstilen gör vår lilla kyrka till en av traktens största idyller.
Henry Sönnerkvist (svenskakyrkan.se)